Green Building – gröna byggnader med certifikat

Vi har bara en planet. Hur kan vi bevara den? Hur kan vi bo, bedriva verksamhet och bygga på vår planet så att även nästa generation kan leva här? Genom att agera hållbart. Det är en skyldighet för alla i samhället, inklusive byggbranschen. Slagordet i detta sammanhang är Green Building. Det innebär ekologiskt byggande – vilket omfattar allt från val av lämpliga byggplatser och utvalda material till ökad energieffektivitet och testade interiörer.

Konceptet Green Building syftar till att bevara ekosystemet och miljön, till människors och samhällets gagn. Det beaktar de föränderliga relationerna mellan människor, den byggda miljön och ekosystemet. Målet är att vi ska lämna efter oss en orörd värld som kan bebos av kommande generationer.

I idealfallet täcker gällande hållbarhetsprinciper därför in en fastighets hela livscykel – från projektutveckling och planering, till uppförande, drift, service och rivning. ”Gröna” byggnader kännetecknas av en ekologisk design av hög kvalitet samt överlägsen resurseffektivitet vad gäller energi, vatten och material. Skadliga effekter på hälsa och miljö reduceras till ett minimum.

EU:s gröna giv syftar till att avsevärt höja miljöstandarderna i hela EU och minska utsläppen av växthusgaser till noll fram till 2050. Även reglerna för byggnaders energiprestanda kommer att anpassas till den gröna given, i syfte att minska koldioxidutsläppen inom byggsektorn i EU fram till 2050. Det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda, som antogs inom ramen för den gröna given, föreskriver bland annat att bostadshus ska minska sin energiförbrukning med i genomsnitt 16 procent fram till 2035 och med 20–22 procent fram till 2030.

Det innebär att byggbranschen, arkitekter och fastighetsägare måste förbereda sig för strängare miljökrav, särskilt när det gäller energieffektivitet, resursbevarande och koldioxidutsläpp. Koldioxidvärdet i en byggnad blir därmed ett huvudkriterium vid alla framtida investeringar och upphandlingar, både för nya byggprojekt och för projekt med befintliga byggnader. Energieffektiv planering och energirelaterade fastighetssaneringar samt motsvarande certifieringar blir därför allt viktigare inom byggsektorn.

Empire State Building, världens mest berömda kontorsfastighet, helrenoverades under 2009. Sedan dess har den varit en föregångare vad gäller hållbarhet och energieffektivitet. Den tilldelades LEED Gold Award år 2011, vilket gjorde den till den största byggnaden i USA som har fått en LEED-utmärkelse. LEED är ett av de mest välkända certifieringssystemen för bedömning av byggnaders ekologiska, sociala och ekonomiska kvalitet.

Hållbara byggnader är mer värdefulla, med lägre drifts- och underhållskostnader. När den höga kvalitetsnivån tydliggörs för ägare, hyresgäster och användare blir fastigheterna lättare att sälja eller leasa. Certifierade fastigheter kan jämföras på både nationell och internationell nivå. Efterfrågan på certifierade fastigheter ökar hela tiden.

Ett antal olika certifieringssystem för hållbart byggande har etablerats internationellt. De bedömer byggnader utifrån en kriteriekatalog, men använder sig av olika viktningar och på basis av typiska nationella standarder och föreskrifter.

De mest välkända Green Building Rating-systemen är

• det brittiska certifieringssystemet BREEAM (Building Research Establishment Environmental Assessment Method),
• certifieringssystemen LEED (Leadership in Energy and Environmental Design) från Green Building Council USA,
• samt certifieringssystemet DGNB (German Sustainable Building Council).
   

Dessa certifieringar gör det möjligt för byggherrar och ägare att följa en strukturerad rutin för praktiska och mätbara åtgärder vid projektering, uppförande, drift och service av hållbara byggnader. De tillämpas idag över hela världen.

GWP-värdet blir obligatoriskt för byggnader

Eftersom byggnader står för en stor del av utsläppen av växthusgaser, är byggnaders GWP-värde ytterligare en viktig indikator på deras miljöprestanda.
GWP står för Global Warming Potential och anger den globala uppvärmningspotentialen hos ett ämne eller en byggnad.

GWP-värdet för en byggnad beräknas baserat på använda byggmaterial, energibalans och fastighetslivscykel. Ju högre GWP-värde desto mer bidrar en byggnad till den globala uppvärmningen.
Beräkningen av GWP-värdet blir obligatorisk från och med januari 2027 för nya byggnader över 2000 m² och från och med 2030 för alla nya byggnader. Det innebär att GWP-värdet kommer att bli en allt viktigare faktor för fastighetsägare och arkitekter.

Tre stora certifieringar för gröna byggnader

Certifieringssystemen undersöker och certifierar hållbarheten i kompletta byggnader. Certifikatet German DGNB Seal och American and Canadian LEED anses idag vara två av de mest omfattande certifieringssystemen. Som exempel kan nämnas att Deutsche Bank beslöt att få alla sina företagsfastigheter, i synnerhet nyare byggnader, certifierade enligt DGNB och LEED i syfte att göra jämförelser i det internationella fastighetsbeståndet.

Alla de tre märkningarna följer samma grundprocedur. Fastigheter som ska få denna märkning måste uppfylla en mycket stor kravspecifikation. Olika kriterier bedöms utifrån ett poängsystem och allokeras till fastigheten. En bedömning görs utifrån samtliga kategorier och underkategorier, varvid det framgår hur hållbar fastigheten är.

De flesta certifieringsförfarandena för Green Buildings tar också hänsyn till GWP-värdet. Byggnader med lågt GWP-värde har till exempel bättre chans att få en Green-Building-certifiering och en bättre klassificering.

Hållbarhet i byggandet har fått allt större betydelse under senare år. Certifieringssystem för hållbart byggande tillmäts allt större betydelse, i linje med framtagningen av nya kriterier och bedömningssystem. Ett byggnadscertifikat lämnas när de kvalitetskrav som specificeras och publiceras av en organisation har uppfyllts. Certifieringarna används i första hand i kvalitetssäkringssyfte och som ett bevis på att respektive märkning har erhållits. Investerare, ägare, hyresgäster och användare kan bedöma kvaliteten på en fastighet utifrån hur den är certifierad. De tre valda sigillen är svåra att jämföra eftersom faktorerna viktas mycket olika.

Byggprodukterna bidrar i väsentlig mån till hållbarheten i byggnader. Om projekterare eller ägare önskar få certifiering måste de välja produkter som uppfyller kraven i certifieringen. Onlinedatabaser hjälper till med produktsökning och verifiering genom det anmälda organet. Tillverkarna kan dokumentera sina åtaganden på hållbarhetsområdet.

• IBU.data
  En databas tillhandahållen av Institut Bauen und Umwelt (IBU) som levererar ekologiska data från miljöproduktdeklarationer (EPD) i XML-format. EPD:erna kan användas till att beräkna en fastighets ekologiska bedömningar.
• DGNB Navigator
  Även DGNB Navigator listar byggprodukter som har miljöproduktdeklarationer (EPD) samt fullständig information. DGNB Navigator bygger en bro mellan byggprodukterna och DGNB-certifieringssystemet för fastigheter genom att tillhandahålla de data som behövs för fastighetscertifiering.
• greenbuildingproducts.eu
  En databas för produkter som har bedömts enligt DGNB, LEED eller BREEAM kriterier. Produktdatabasen ger byggproffs tillgång till information och verifieringsdokument för de enskilda produkterna i ett framtaget formulär. Till fördelarna hör tidsbesparing vid produktsökning och insamling av belägg, planeringssäkerhet för projekt med Green Building och tillhandahållande av alla relevanta beläggdokument.
• building-material-scout.com
  Tjänsteplattform för Green Building-projekt. BMS är ett omfattande verktyg för planering och implementering av Green Buildings – från en automatiserad utvärdering av produkter utifrån de gemensamma hållbarhetskriterierna DGNB, LEED eller BREEAM, till enkla, snabba sökningar efter produkter med samtliga relevanta stöddokument, till projektdokumentation.