Trender och utmaningar i hälso- och sjukvårdssektorn – GEZE i samtal med Magnus Nickl

GEZE: Det ställs många olika krav på dörr- och fönsterprodukter inom hälso- och sjukvården – några av nyckelorden här är tillgänglighet, hygien, rumsklimat och säkra nödutrymningsvägar. Ett av särdragen i denna industri är kopplingen mellan arkitektur och patienternas välmående – ett fenomen känt som läkande arkitektur. Vad var anledningen till att du befattade dig med denna fråga och hur uppstod idén med läkande arkitektur?

Magnus Nickl: Idén sträcker sig långt tillbaka i tiden. Begreppet läkande arkitektur tillkom för mer än 40 år sedan och går tillbaka till min far professor Hans Nickl. Efter att ha studerat arkitektur frågade han sig: ”Vad intresserar mig på riktigt? I vilken nisch skulle jag som arkitekt kunna lämna ett verkligt bidrag till samhällets utveckling?” Naturligtvis har han byggt den obligatoriska kyrkan och upplevt alla upp- och nedgångar som arbetet medför. Att bygga bostäder intresserade honom aldrig särskilt mycket. Och kontorsfastigheter var helt enkelt alltför simpla för honom. Direkt efter studierna började han därför arbeta på ett arkitektkontor som på den tiden byggde sjukhus. Men det var på 1960- och 1970-talet då sjukhus var traditionella nyttofastigheter. Man tittade främst på nätsystemet. Vad är ett perfekt nät? Hur kan vi få in alla funktioner? Hur kan vi alltså göra sjukhuset attraktivt, ekonomiskt och praktiskt, lite som ”kvadratisk, praktisk, god”? Det är här som den tidiga idén om att skapa en annan typ av sjukhusarkitektur tog form – det var en ny filosofi som i första hand var inriktad på patienterna och deras återhämtning. Dessa tankar lade grunden till konceptet ”läkande arkitektur”, som utvecklades konstant med olika projekt, publikationer och med min mors professur.

GEZE: Säkerhet och trygghet är nyckelord när det gäller att till exempel undvika risken för smitta. Här tillhandahåller vi lösningar för nästan beröringsfri teknik för dörrar och fönster. Vilka är de specifika behoven enligt din mening?

M.N.: Jag är för en allmän användning av automatiska skjutdörrareller dörrar som kan manövreras med armbågen för att minimera kontakten med händerna. Det gäller inte bara dörrar och fönster utan även för tvättställ som arbetar med infraröd strålning. Målet är i slutändan att eliminera möjliga smittkällor genom att använda automatiseringslösningar i framför allt operationssalar. Detta är nämligen ett mycket omtvistat ämne på sjukhus – och ett stort problem! Om jag fick bestämma hade användningen av automatiska skjutdörrar inte begränsats till enbart operationssalar. Även på avdelningarna kan de vid sidan av hygienaspekten ge upphov till intressanta arkitektoniska lösningar. Jag såg nyligen ett fantastiskt projekt i Nederländerna där rummen på avdelningarna hade stora skjutdörrar. I Tyskland är en sådan lösning ganska osannolik på grund av de höga kostnaderna, men som ett resultat var dessa patientrum av mycket hög kvalitet eftersom det fanns mycket breda korridorer där olika aktiviteter ägde rum, såsom öppna tekök, lunch och så vidare. Samtidigt kunde patienterna stänga skjutdörrarna för att få avskildhet. Detta skapar återigen ett mycket flytande rumsligt koncept som jag tycker är väldigt spännande. Och det är här som du som tillverkare har mycket att bidra med.

GEZE: Apropå framtiden har jag ytterligare en fråga om digitalisering och BIM. Vi stöder våra kunder i en mycket tidig projektfas i samband med planeringen av fastigheter. Vilka är dina erfarenheter av BIM?

M.N.: Frågan om BIM måste betraktas ur ett internationellt perspektiv. Här i den tyskspråkiga världen – Österrike, Tyskland och Schweiz – är BIM fortfarande i sin linda. USA och vissa asiatiska länder ligger mycket längre fram. Men självklart är en sådan digitalisering en enorm utmaning för branschen och även för oss arkitekter. Vid upphandlingar har vi ofta det problemet att all denna kunskap helt enkelt inte finns tillgänglig. Försök bara att ringa olika företag och be om en Revit-fil för en viss drivenhet! Alltför många klarar inte av uppgiften. Samtidigt måste vi tyvärr ofta vara neutrala eftersom 80 procent av våra byggprojekt ligger inom den offentliga sektorn. Vi står ständigt inför frågan i vilken utsträckning vi vill och kan använda mallar från enskilda leverantörer – fullt medvetna om att vi eventuellt kan behöva ändra dem igen efter att ha vunnit kontraktet och göra om alla beräkningar.

Läs mer om BIM

GEZE: Det låter som om fastighetsplanering fortfarande är en utmaning – och förresten, du kan hämta Revit-filen hos oss… BIM har dock också den fördelen att fastighetslivscykeln betraktas ur ett holistiskt perspektiv. Hur ser du på detta och vilka krav ställer operatörerna på er i detta avseende?

M.N: Att ta hänsyn till fastigheternas hela livscykel blir allt viktigare – och fördelarna med BIM är uppenbara här. Med denna metod kan du enkelt beskriva produktens utmärkande egenskaper, att den här eller den där drivenheten exempelvis har en rörlig del eller en rem med en livscykel på tre år. Sedan kan fastighetsförvaltaren automatiskt beställa delen via servicesystemet och byta ut den proaktivt. På så sätt kan jag uppnå det främsta målet för alla operatörer, nämligen noll driftsstopp. Föreställ dig att ett viktigt behandlingsrum, som man verkligen behöver inte minst i dessa coronatider, inte längre kan användas. Du ringer då fastighetsförvaltaren som måste ringa runt för att hitta en kilrem och sedan beställa den. Det är just det som inte får hända, eftersom det tar för lång tid. Detta är den stora utmaningen för framtiden, att alla dessa modeller ska kunna förhindra sådana situationer. Med BIM och konsekvent digitalisering har vi möjlighet att minska stilleståndstiden enormt samt agera proaktivt och helt i operatörens intresse – och i slutändan även i patienternas intresse.

GEZE: Tack så mycket för det intressanta samtalet!