Utformning av framtidens byggnader värda namnet: Med förutseende planering, flexibilitet och användarorientering
Klimatskydd, kraftigt stigande energipriser och den aktuella tidsandan kräver att vi tänker om vad gäller planering och uppförande av byggnader. Särskilt energislukare som luftkonditioneringssystem kan delvis kompenseras av alternativa system. Sören Eilers, konsult på GEZE, och Marco Sperling, civilingenjör arkitektur på PPP Architekten från Lübeck, förklarar hur byggnader värda namnet kommer att se ut i framtiden och hur man övertygar användare och uppdragsgivare om nya system.
Dagens byggnader måste uppfylla morgondagens krav
Vad är egentligen en ”byggnad värd namnet”? Förr i tiden var hus enkla byggnader där människor främst sov och åt. Idag ställs högre krav på byggnaderna: – Vi vill trivas i våra hem, de ska vara en plats där vi kan koppla av, ta oss runt barriärfritt och helst också kunna leva hållbart. Byggnader ska inte bara tillhandahålla utrymme utan måste anpassas till användarna och deras behov – såväl idag och som i framtiden. Först då kan vi tala om byggnader värda namnet, förklarar Sören Eilers.
Enbart under de senaste 15 åren har kraven förändrats avsevärt. Människors tankesätt har förändrats och dessutom går åsikterna isär mellan olika regioner om vad som utgör en tidsenlig byggnad.. På en del platser bygger man till exempel endast passivhus medan man på andra platser hellre fokuserar på t.ex. koncept för fritt lärande och öppna utrymmen. För planerare och arkitekter innebär det att de måste tänka mycket långsiktigt.
Dagens byggnader byggs för framtidens krav – för en användningstid på kanske 30–50 år. Det innebär att vi redan vid planeringen måste fundera på vilka användningsmöjligheter som en byggnad kan tänkas ha under ett par årtionden framöver. Den begränsande faktorn är så gott som alltid budgeten i detta sammanhang.
Marco Sperling, civilingenjör arkitektur, PPP Architekten Lübeck
Men det är inte allt. Utöver de allmänna ramvillkor som ställs upp av uppdragsgivaren måste även olika rättsliga krav, standarder och förordningar beaktas. Dessutom kan det finnas stora skillnader mellan olika regelverk. – I Tyskland är så gott som allt reglerat. Uppdragsgivarnas ramvillkor är ofta förhandlingsbara, men det är mycket svårare när det gäller rättsliga krav, säger Sperling av egen erfarenhet. För att alla önskemål, behov, krav och föreskrifter ska kunna förenas är det viktigt att alla berörda parter samordnar sina insatser på ett genomtänkt sätt: – Behovet av samordning växer hela tiden och det är t.o.m. förankrat i certifieringsprocesser. Det är bara logiskt om man vill att byggnaden i slutändan ska bli bra. Och ju bättre samordningen är från början, desto bättre blir slutresultatet. I idealfallet innebär detta att alla planerare inom fastighetsteknik, statik, konstruktionsteknik och liknande, installatörer men även användare och uppdragsgivare och deras intressenter är inblandade.
Tillämpligt regelverk måste överenskommas med uppdragsgivaren
Varje byggnad måste planeras individuellt beroende på vad den ska användas till. © Jürgen Pollak / GEZE GmbH
I sitt dagliga arbete upplever många planerare och arkitekter att regelverken numera är så snåriga att det inte längre finns några tydliga riktlinjer. – Det finns så många standarder att vi ofta inte längre vet vad vi ska göra, säger Sperling. Antalet specifikationer som härrör ur tekniska regler, t.ex. i fråga om ventilation i byggnader, är enormt. I specifikationerna från de tekniska reglerna för arbetsplatser 3.6 tas t.ex. rumsluftkvaliteten upp. Det samma gäller för DIN EN 16798 eller VDI 6040. De föreskriver dock olika siffror och mätstorheter för samma sak. Vid planeringen måste vi därför komma överens med våra uppdragsgivare om vilket regelverk som ska tillämpas för varje projekt.
En sak är ju säker, säger Sperling: – Det finns ingen universallösning för alla användningar. Arkitektur handlar alltid om att ta fram prototyper! Varje byggnad planeras och byggs för en specifik plats och ett särskilt syfte. För varje byggnad gäller olika specifikationer för vad som ska planeras och genomföras. Vi utgår visserligen alltid från att en byggnad bibehåller sitt användningsområde. Men den behöver inte göra det! Pandemin och även debatten om användningen av naturgas som kriget i Ukraina gett upphov till, visar att framtiden alltid bär förändringar med sig. Bra byggnader värda namnet måste kunna ta hänsyn och anpassa sig till sådana förändringar.
En byggnad ska inte bara tillhandahålla utrymme utan måste kunna anpassas till användarna och deras behov – såväl idag som i framtiden. Först då kan vi tala om byggnader värda namnet.
Sören Eilers, konsult på GEZE GmbHByggnader värda namnet måste kunna påverkas av användarna
Välbefinnandet hos de kommande användarna beror ofta på subjektiva faktorer. © Jürgen Pollak / GEZE GmbH
Redan under planeringen måste man fundera på vad byggnaden ska kunna användas till om ett par årtionden. © GEZE GmbH
Trots att det är viktigt att följa gällande regler, måste planerare alltid ha den mänskliga faktorn i åtanke. Fältstudier har nämligen visat att välbefinnandet i en byggnad inte nödvändigtvis beror på mätbara variabler som lämplig luftfuktighet och temperatur. Snarare är det subjektiva och till synes underordnade faktorer som gör skillnad, t.ex. vilken känsla användaren får i ett rum. – Man gjorde t.ex. ett försök med ett kontrollsystem för ett mekaniskt ventilationssystem, berättar Marco Sperling. Rummet i fråga var luftkonditionerat och inställt på idealisk temperatur och alla parametrar styrdes centralt. Användarna kände sig dock obekväma. Det var först när byggnaden byggdes om och utrustades med reglage och termostater som människor själva kunde ställa in, som känslan av välbefinnande ökade – helt enkelt för att de hade möjlighet att påverka situationen. Byggnader värda namnet bör därför i hög grad kunna påverkas av användarna, samtidigt som man använder så lite teknik som möjligt men inte mindre än vad som är nödvändigt.
– På så sätt skapas hybridsystem automatiskt, t.ex. hybrida ventilationssystem, säger Sören Eilers. Till deras fördelar hör bland annat deras besparingspotential vad gäller energiförbrukning och energikostnader. Den största besparingspotentialen skulle man enligt Marco Sperling få med hybridsystem som hade gjort det möjligt att stänga av en maskin och t.ex. reglera tillförseln av frisk luft manuellt. – Många saker kan dock inte bestämmas i förväg, utan påverkas av användarnas beteende. Om byggföretag vill utnyttja stödprogram ligger fokus emellertid alltid på energieffektivitet.
Hybridsystem: en enkel, logisk men ofta ännu okänd lösning
Stigande energipriser, krav på klimatskydd men även den aktuella tidsandan är några av de aspekter som måste tas med vid planeringen. © Jürgen Pollak / GEZE GmbH
Enligt experter lönar det sig att redan under planeringsfasen fundera på de olika för- och nackdelarna med ett hybridsystem. – Ofta behövs övertalning. Innan planeringsarbetet påbörjas tar vi därför med användare och uppdragsgivare på olika utflykter, anordnar workshops på plats, visar olika byggnader – allt för att hjälpa dem att förstå hur vi föreställer oss byggnader. På så sätt kan vi visa vilka möjligheter som finns med rum, ventilationskoncept och dylikt och hur genomförandet av våra planer kan se ut. Det fungerar bra: Acceptansen ökar enormt när man förstår samspelet mellan bra arkitektur, estetik, användbarhet, kvalitet på ytor, rumsluftkvalitet och byggnadens återanvändbarhet. Denna acceptans hos användare och byggföretag behövs för att de byggnader som upprättas idag ska vara värda namnet och rustade för framtiden.
Enligt experter måste byggnader måste kunna reagera flexibelt på omständigheter som strömförsörjning, klimatförändringar och tyvärr även händelser som krig och pandemier. Slutsats: – Redan idag måste vi tillsammans med alla berörda partner definiera målen och på så sätt skapa byggnader fungerar även om 50 år.
Marco Sperling, civilingenjör arkitektur, PPP Architekten LübeckVad är ett hybridsystem?
Enkelt uttryckt är ett hybridsystem en blandning av automatiserade och manuella komponenter. Hybridsystem använder sig av komponenter som i de flesta fall redan finns installerade i byggnader, vilket innebär att inget extraarbete krävs. Ett hybridventilationssystem kan t.ex. bestå av de befintliga fönstren i en byggnad. Till detta kommer ett mekaniskt frånluftssystem. Tilluften kommer från det manuellt öppnade fönstret. – Luft kan infiltreras i rum på många olika sätt, säger Marco Sperling. Oavsett vilket som används måste systemen kunna kommunicera med varandra.
